DET TOTALA FUKTSKYDDET FÖR NYA OCH GAMLA KÄLLARE

Ofta är källaren ett kallt och rått utrymme som inte går att använda till så mycket mer än förråd eller garage men så behöver det inte alltid vara. Med hjälp av ISODRÄN METODEN kan du skapa bostadsstandard i källaren i såväl befintliga hus eller vid nybyggnation.

Fuktproblem syns inte alltid och kan därför vara svåra att upptäcka. Det kan vara allt från källarlukt till tvätt som inte torkar, färg som flagnar och att det läcker in vatten på golvet.

TORR OCH VARM KÄLLARE ENLIGT ISODRÄNMETODEN

Ovanstående är en principskiss och skall inte ses som en konstruktionsritning.

LÄGRE BYGGHÖJD GER HÖGRE TAKHÖJD

Ovanstående är en principskiss och skall inte ses som en konstruktionsritning.

ISODRÄN SKIVAN under källargolvet ger fördelar:

  • Låg bygghöjd då inget dränerande lager behövs under ISODRÄN SKIVAN.
  • Mindre shacktning och borttransport av massor ur källaren.
  • Mindre inköp och transport av massor in i källaren.
  • Högre takhöjd.

ISODRÄN SKIVAN ersätter makadam och traditionell isolering under källargolvet. 

FUKTIGA KÄLLARE – ORSAKER OCH ÅTGÄRDER

För att skapa en fuktsäker källare med lika bra boendeklimat som i övriga våningar över mark, krävs ett effektivt fuktskydd. Många som skall åtgärda sin husgrund säger att jag skall ”dränera om” för att fuktskydda husgrunden. Men det räcker inte på långa vägar att lägga en dräneringsledning runt huset för att få en fuktsäker källare. Här berättar vi lite mer om vad som krävs för ett bra resultat.

ORSAKER TILL FUKTSKADOR (historik)

Grundmurar för källarväggar

Ända fram till 1970-talets början murades eller göts grundmurar (källarväggar) och bärande mellanväggar (hjärtväggar) i källare på grundsulor av betong. Grundsulorna göts direkt på marken, vars jordarter vanligen alltid är fuktiga. Det innebär att grundsulor med få undantag fuktas kontinuerligt från marken året runt. Från grundsulor sugs fukt vidare upp av  grundmurarna.  Färgsläpp och även putssläpp på grundmurars insida sker ofta och förvärras, när dräneringsledningar ligger för högt så att grundsulor ibland eller jämnt står (ligger) i markvatten. Husgrunden har då stor fuktbelastning. Se fig 1. Grundmurarna var vanligtvis försedda med ett tätskikt av asfalt/bitumen som fuktskydd. Vid  nederbörd utsätts dessa för vattentryck och vatten läcker då ofta in genom sprickor i tätskiktet in i grundmurarna med fuktskador som följd, vilket ofta syns under stuprör på grundmurars insida. Tillförsel av vatten in i grundmurar sker således inte bara underifrån utan kan även ske från marken utanför grundmurar.

Källargolv

Även betonggolv gjöts direkt på marken. Alla dessa golv blev/blir mycket fuktiga av fukt som sugs upp (kapillärt) från marken fig 1. I alltför många betonggolv har trämaterial gjutits in eller placerats på betongytan med mögelangrepp i trämaterialet som följd. Det var först under senare delen av 1960-talet som krav kom att tvättad makadam måste läggas ut i ett tillräckligt tjockt lager på marken, för att vatten ej skall sugas upp(kapillärbrytning) från marken till betonggolvet. Trots dessa åtgärder fortsatte fuktproblemen i golven. Även fukthalterna i luften mellan makadamstenarna under betonggolven medförde att fukthalterna i golven blev för höga.

Slutsats

Fuktbalans och klimatkomfort i äldre källarutrymmen påverkas av fukt från grundmurar och betonggolv, brister i ventilation, lokalanvändning, grundmurars och golvens ytbehandling på insidan samt grundmurens höjd över marknivå.                                                                                           

Sammantaget är det inte konstigt varför äldre källare så ofta är fuktskadade.

Man kan tycka att fukt i grundmurar och golv, borde kunna torka inåt i byggnaden. Men den uttorkningen är ej tillräcklig i förhållande till fuktupptagningen från marken. Den inåtriktade fuktvandringen är av flera orsaker ej effektiv eftersom grundmurar och golv alltid är lite svalare än luften i källaren. Ytskikt, som t.ex. färg på vägg och golvytor, bromsar eller hindrar också uttorkning inåt.  

ÅTGÄRDER FÖR ATT SKAPA FUKTSÄKERHET

DRÄNERING

Dräneringssystemets 3 delar

1. Dräneringsledningar läggs kring husgrunder och skall förhindra att markvatten får direkt kontakt med grundkonstruktioner. Ligger dräneringsledningarna  för högt kan grundsulor stå i direkt kontakt med fritt markvatten, med stor risk för fuktskador. fig 1. Dränledningars nivå ska hindra markvatten från att stiga upp till grundsulor och golvkonstruktion.  fig 2. En rätt utförd dränledning minskar vattensugningen, men grundsulan suger ändå fukt kapillärt från marken eftersom även dränerad jord fortfarande är fuktig. Därför krävs också en möjlighet till effektiv uttorkning av den fukt som alltid sugs upp (läs om uttorkning längre fram). Se även separat artikel om dränering.

Dränering av husgrunder på lermark måste ske så att marksättningar ej kan skada byggnader. Det kan innebära att grundsulor alltid ligger i markvatten med stor fuktbelastning som följd. Då blir uttorkningen ännu viktigare.

2. Dränerande lager/skikt utanför grundmuren.

Dräneringsledningen skall normalt minimera och helst hindra husgrundernas kontakt med markvatten underifrån. Hur går det då med nedsjunkande vatten på utsidan av  grund-murarna efter regn och snösmältning? Jo, för att undvika att vatten som sjunker ned i marken efter nederbörd, trycker direkt mot grundmurarna, måste de skyddas med ett dränerande lager (väggdränering). En motfylld grundmur utan dränerande lager utsätts för vattentryck, vilket ofta leder till vattenläckage in i grundmurar och även in i lokaler eller extremt höga fukthalter i grundmurar. De tidigare fuktskydden som oftast bestod av tätskikt av asfalt höll sällan helt tätt när de utsattes för vattentryck.

Isodränskivan utgör en säker väggdränering, hindrar fuktsugning från marken och är värmeisolerande, läs mer längre fram.           

3. Dränerande lager under källargolv.

Dräneringsledningarna kring husgrunden bestämmer markvattnets nivå kring husgrunden.  Under golven utförs ett dränerande lager som skall ha kontakt med dräneringsledningarna kring husgrunden via naturligt genomsläpplig jord eller med ledningsanslutning.   Med Isodränskivan under betonggolven erhålls både ett dränerande och kapillärbrytande lager som även är värmeisolerande.   Många källare renoveras till fullvärdiga boytor med golvvärme. Då måste dräneringen säkerställa att markvattennivån ej kan stiga upp i värmeisoleringen under golven. Vanligtvis är då minsta dräneringsdjup under färdig golvnivå 300-350 mm.  När dräneringsnivån för husgrunden skall bestämmas bör alltid befintlig golvnivå mätas in, så att även golvens dräneringsbehov kan tillgodoses.

YTTRE  GRUNDMURAR

Skydd mot vatten utanför grundmurar

ISODRÄN-skivan är ett effektivt dränerande lager som hindrar vatten att få kontakt med grundmurar. Därför kan uppgrävda jordmassor, oftast finkorniga, återfyllas mot Isodrän-skivan som skyddas mot igensättning av en filterduk. Finkorniga jordar har flera fördelar jämfört med dränerande grus som makadam. Se artikel, Materialet är guld värt. 

Varför är Isodrän uttorkande?

ISODRÄN-skivan har en extremt porös uppbyggnad med stora jämt fördelade hålrum och därmed en stor fuktgenomsläpplighet. Med dess goda värmeisoleringsförmåga erhålls en stor temperaturskillnad mellan grundmuren och marken, om källaren är uppvärmd till mer än 15 grader C. Eftersom markens temperatur utanför husgrunden är betydligt lägre blir uttorkningen från den varmare grundmuren naturlig. Marken utanför Isodränskivorna kommer att vara en daggpunkt och fukt inifrån huset och från grundmurar blir kondensvatten som sugs upp av marken.  Värmeisoleringen och den uttorkning som därigenom skapas genom den fuktöppna ISODRÄN-skivan torkar därmed ut den oftast oundvikliga fuktsugningen underifrån i grundkonstruktionen, fig 2.

När tätskikt på utsidan av grundmuren tas bort kan uttorkningen mot den svalare marken starta. Uttorkningsytan blir avsevärt större än den invändiga, eftersom grundmuren ned till och även grundsulan blir uttorkningsyta. fig 2. Tack vare att ISODRÄN-skivan är placerad på grundmurens utsida stiger temperaturen i muren samtidigt som markens temperatur sjunker när värmeläckaget kraftigt reduceras. Genom att öka Isodränskiktets tjocklek kan temperaturskillnaden mellan grundmur och mark maximeras för att optimera uttorkningen.

Denna är effektiv året runt, beroende på små temperaturförändringar i marken sett över årstiderna.  Uttorkningen  är så effektiv att ex.vis tvätt självtorkar nattetid utan extra värmetillskott. Isodränskivan utanför grundmurar avslutas strax under den utvändiga markytan med en täcklist. Denna hindrar varm luft inne i Isodränskivan att tränga upp till uteluften, och även ytvatten och jord att tränga ner i Isodränskivan.         

GRUNDMURSYTOR ÖVER MARKNIVÅ

Att undvika köldbrygga

Grundmurs utsida över markytan utgör en köldbrygga under vinterhalvår. För att undvika köldbrygga bör grundmuren värmeisoleras. Bästa lösningen är att värmeisolera på grundmurens utsida som innebär varm mur utan risk för fukt av kondens. Se exempel i vår arbetsinstruktion. Värmeisolera så högt upp att golvbjälklag för våning över källare ej blir nedkyld. Kondens och kallras undviks på insida grundmur. Dessutom blir uppvärmningskostnaden mindre och inomhuskomforten bättre. Värmeisolering av grundmur över markytan bör vara diffusionströg. Då undviks att kondens bildas på värmeisoleringens utsida och därav  frostskador på ytskikt.

BÄRANDE GRUNDMUR INNE I LOKAL

Även denna har en grundsula under muren. Grundläggningsdjupet är nästan alltid lika som yttergrundmurarnas grundsulor. Eftersom det oftast är samma temperatur i luften på båda sidorna om muren finns ingen temperaturskillnad som kan driva ut den fukt som tillförs från marken under grundsulan. Muren kan dock torka ut till luften i lokalen åt två håll, vilket kan vara tillräckligt om murens ytskikt (färg, tapet) ej är för täta. Att dräneringsledningen har rätt djup så att grundsulor ej har kontakt med markvatten är viktigt. Om problem kvarstår kontakta Isodrän-supporten.

KÄLLARGOLV

Alla betonggolv gjutna direkt mot marken tar upp fukt på grund av kapillärsugning. Med Isodränskivan under golvet erhålls istället uttorkning ner till marken under golv, när temperaturskillnaden mellan golvet och underliggande mark är mer än 5 grader C. Med en plastfolie placerad på marken hindras markradon att tränga upp till golvet. Dessutom erhålls tätning mot oönskad ventilation av husgrunden som inte sällan förekommer genom grovkorniga stenmaterial och även genom grunt lagda kabelskyddsrör. Plastfolien förses med hål så att kondensvatten kan rinna ned i marken. Eftersom plastfolien läggs ut på avjämnad schaktbotten blir temperaturen lika som markens.  Därför blir uttorkningen från golvet alltid nedåtriktad från det varmare golvet. Golvet kommer alltid att vara torrt även om golvytan ångtätas. Med Isodrän som värmeisolering under golv behövs ej ett dränerande lager av makadam.När makadamlagret kan utgå blir det stor kostnadsbesparing  för minskad schakt , minskade transporter , minskad åtgång av makadam samt möjlighet att förbättra takhöjden i de nya boytorna. Den sistnämnda omständigheten inträffar när berg ligger nära golvnivån och när rustbäddar eller annan grundförstärkning  av husgrunden begränsar dräneringsdjupet eller när risk för marksättningar begränsar dräneringsdjupet.

Nygjutna betonggolv på Isodrän torkar först både uppåt till luften och nedåt till marken. Uttorkningen är således dubbelriktad och betonggolv torkar därför betydligt snabbare än betong på fukttrög eller tät värmeisolering. Den dubbelriktade uttorkningen minskar eller gör att torksprickor uteblir. Betonggolv på Isodrän blir ofta tillräckligt täta mot markradon. Plastfolie under Isodränskiktet är en extra säkerhet mot radoninträngning från marken. Fukt i golv kommer alltid att torka ned till marken under golvet när den uppåriktade uttorkningen av den nygjutna betongen upphör. Uppvärmda golv kräver ökad tjocklek  på Isodränskiktet, dels för energibesparing  men även för att markens temperatur ej skall höjas.

Se broschyr, Renovering av gammalt källargolv. och Platta på mark                              

FÖRUNDERSÖKNING

Grundmurar                                                                                                                                                                                                                                    

Vi rekommenderar  att göra en enkel bedömning av fuktsituationen, genom att noga betrakta grundmurarnas insida.  Grunder utan synliga fuktskador (= liten fuktbelastning/kapillärsugning) kan åtgärdas utan extra tjockt Isodrän-lager.  Grunder med synliga fuktskador (=stor fuktbelastning/kapillärsugning) bör erhålla ökad tjocklek med Isodrän-skivor. Man kan självklart göra en mer noggrann och därmed kostsam undersökning med fuktmätning men oftast är det bättre att i stället lägga dessa pengar på åtgärder, då denna kostnad oftast finansierar extra kostnad för utförande vid stor fuktbelastning. De åtgärder som bäst påverkar inomhusklimat och komfort är isolering med Isodränskivor på de yttre grundmurarnas utsidor under markytor och även ytor över mark med diffusionströg värmeisolering. Det sistnämnda utförandet se sid 16 i Arbetsinstruktion källarväggar.

Golv

Förundersökning av gamla betonggolv är som för grundmurar en okulärbesiktning.  I äldre hus är betonggolv oarmerde och ofta tunna, blir ofta mycket spruckna och bör därför bytas ut. Alla betonggolv gjutna direkt på marken avger fukt till lokalerna och drar energi. Om lokalerna skall användas till boyta, med våtutrymmen och torra utrymmen som allrum och förråd, rekommenderas att utföra nya golv på vämeisolering.  Det fuktsäkra golvet och energisnåla golvet erhålls först när marken värmeisoleras. Med Isodrän kommer fukt alltid att torka ned till den svala marken under Isodränskiktet. Något dränerande makadamlager erfordras ej eftersom Isodrän är både dränerande och kapillärbrytande.                                                                                                                   

NÄR FUKTSKYDDSARBETET ÄR UTFÖRT

Efter utfört renoveringsarbete kan uttorkningen ta några månader eftersom betong är ett trögt material. Var därför noga med att mäta fukthalten i grundmur och golv innan nya ytskikt påförs. Vanliga så kallade källardofter och förekomsten av fuktig luft inomhus börjar dock oftast avta redan efter några veckor. Kontrollera under minst 1 år efter återfyllning att markytan utanför grundmurar lutar utåt. Har marksättningar uppstått i återfyllnadsjorden måste komplettering av återfyllningen ske, så att markytan ej lutar mot.

Frågor och svar (FAQ)

Hur gör man med isolering ovan mark?

Isolering av sockeln på utsidan kan göras med en EPS cellplastskiva som putsas enligt puts fabrikants anvisning. Insidan går också bra att isolera men då bara på den del av väggen som är ovan mark.

Hur tjockt lager med ISODRÄN SKIVOR ska jag välja?

100 mm ISODRÄN SKIVA räcker för att uppnå en fuktsäker konstruktion. Vill du däremot ha isolering som motsvarar krav vid nybyggnation ska du välja 200mm. Det finns även ur fuktteknisk synpunkt stora fördelar med att öka isolertjockleken på ISODRÄN SKIVAN.
Fördelen med att öka isolertjockleken till mer än 100mm:

  • Snabbare uttorkning då temperaturskillnaden mellan mark och vägg blir ännu större
  • Vid 200 mm erhåller du en isolering som motsvarar kraven vid nybyggnation*
  • Extra kostnaden för ytterligare 100 mm isolering tjänar du igen på mellan 7-10 år i energibesparing**

* Ett U-värde på 0,18 W/m² C bör uppnås för en källarvägg. Är huset större än 100m² skall en energiberäkning göras
** Beroende på elpriset. Exemplet är beräknat på en kWh-kostnad om 1 kr.

Kan man lägga marksten eller asfalt när man återfyllt?

Det går bra, tänk dock på att jord som inte komprimerats tar ca: 2-3 år innan den sjunkit klart. Välj därför en hårdare ISODRÄN SKIVA minst 95 kPa och återfyll med packningsbart material som packas med markvibrator om ytan skall beläggas direkt efter avlutad återfyllning.

Kan man limma fast skivorna?

Ja, använd dig av lösningsmedelsfria lim exempelvis PL 200 eller PL 600. Punktlimma med 5 st golfbollsstora punkter per skiva.

Kan man ta bort asfalten på annat sätt än blästring?

Ja, du kan använda dig av olika metoder för att få bort tätskiktet. Det bästa och enklaste är blästring, men har man inte tillgång till det kan t.ex. en Perago-bläster som fästs på borrmaskin eller yxa vara bra alternativ. Det viktigaste är att få bort tätskiktet enligt vår arbetsinstruktion.

På vilket djup bör jag lägga dräneringsröret?

Man bör eftersträva att lägga dräneringsrörets vattengång 100 mm under underkant sula eller under dränerande lager. Detta för att inte uppåtstigande markvatten skall komma i kontakt med huset. Det finns dock fall där man inte kan lägga dräneringsröret på önskat djup ett av dessa fall är om huset står på berg. Kontakta Teknisk support för mer information.

Ska man ha singel utanför ISODRÄN SKIVAN?

Nej, undvik singel. Onödigt mycket vatten från regn och snösmältning tränger lätt ner i skiktet utanför ISODRÄN SKIVAN. Kylan går också lättare ner i makadam och singel än i täta jordmassor. Täta jordmassor gör också att ytvatten lättare rinner bort från huset.

Vad gör jag av utloppet till dräneringsröret?

Du måste säkerställa att eventuellt vatten som transporteras i dräneringsröret leds bort från fastigheten. Beroende på situation och terräng kan dessa lösningar se olika ut. Anslutning till avlopp- eller dagvattenledning är kanske den vanligaste lösningen.  Ett annat alternativ är att du leder ut det i en slänt om terrängen tillåter det annars kan det vara en pumpbrunn för att pumpa vattnet vidare till en stenkista högre upp där vattnet kan återföras till marken utan att påverka huset. Tänk på att aldrig leda ned dagvatten i dränledningen.

Vad ska man återfylla med?

Finjordrika massor såsom jord, lera, morän och sand. Säkerställ att det inte finns större stenar än ca: 100 mm. Undvik singel och makadam.

Dokument

Utorkande

ISODRÄN SKIVANS öppna struktur gör den diffusionsöppen vilket möjliggör uttorkning av såväl golv som vägg i din källare.

Kontakta oss

Frågor?

Kontakta oss: