Fuktbetingelser i grundmurar för källare

Fuktiga källare - Orsaker och åtgärder

För att skapa en fuktsäker källare med lika bra boendeklimat som i övriga våningar över mark, krävs ett effektivt fuktskydd. Många använder felaktigt orden ”dränera om” för att fuktskydda husgrunden. Men det räcker inte på långa vägar att lägga en dräneringsledning runt huset för att få en fuktsäker källare. Här berättar vi lite mer om vad som krävs för ett bra resultat.

Ända fram till 70-talets början murades eller göts grundmurar och bärande mellanväggar i källare på en grundsula av betong, med en bredd beroende på markens bärförmåga. Grundsulan göts direkt på marken, vars jordarter vanligen är fuktsugande. Det innebär att grundsulan med få undantag fuktas kontinuerligt av vatten som sugs upp från marken året runt. Den fukten sugs sedan vidare upp i grundmurarna och fuktmängden blir ofta så stor att färg och puts på källarväggarnas insidor släpper (se figur 1).

De motfyllda grundmurarna var vanligtvis försedda med ett tätskikt av asfalt/bitumen som fuktskydd. Vid nederbörd utsätts dessa för vattentryck varvid vatten ofta läckte in i grundmurarna med fuktskador som följd, syns ofta under stuprör. Tillförsel av vatten in i grundkonstruktioner sker således inte bara underifrån utan kan även ske från marken utanför grundmurar.

Fuktbalans och klimatkomfort i källarutrymmen påverkas också av fukttillskott från betonggolv, bristande ventilation, lokalanvändning samt grundmurens yta över marknivå.

Man kan tycka att fukt i grundmurar borde kunna torka inåt i byggnaden, men det fungerar inte eftersom en grundmur alltid är lite svalare än luften i källaren. Ytskikt, som t.ex. färg på grundmuren bromsar eller hindrar också uttorkning. Därför blir fukthalten ofta för hög i grundmurarnas nedre del, vilket förklarar varför äldre källare så ofta uppvisar fuktskador.

Dräneringssystemets två delar

1. Dräneringsledningen

Dräneringsledningen skall avleda markvatten som kan orsaka fuktskador i husgrunder. Vattenupptagningen i grundsulor påverkas starkt av nivån på dränledningen kring husgrunden. Ligger den för högt kan grundsulan stå i direkt kontakt med fritt markvatten, med starkt ökad risk för fuktskador. Dränledningens nivå ska alltid hindra markvatten från att stiga upp till grundsulan (se fig 2).  En rätt utförd dränledning minskar vattensugningen, men grundsulan på äldre hus suger ändå fukt kapillärt från marken eftersom även dränerad jord fortfarande är fuktig. Därför krävs också en möjlighet till uttorkning.

2. Dränerande lager utanför grundmuren

Dräneringsledningen hindrar alltså mot markvatten underifrån. Hur går det då med nedsjunkande vatten på utsida grundmur efter regn och snösmältning? Jo, för att undvika att vatten som sjunker ned i marken efter nederbörd, trycker direkt mot grundmurarna, måste de skyddas med ett dränerande lager.  

En motfylld grundmur utan dränerande lager utsätts för vattentryck, vilket ofta leder till vattenläckage genom grundmuren till källaren eller extremt höga fukthalter i grundmuren. De tidigare fuktskydden som oftast bestod av tätskikt av asfalt höll sällan tätt när de utsattes för vattentryck.

På 1970-talet skrevs det därför in i byggnormen att motfyllda grundmurar skall vara utförda med ett dränerande lager/skikt av grus. Dessa skikt visade sig inte fungera särskilt bra då de ofta inte utfördes korrekt samt inte skyddades av ett filter vilket orsakade igensättning varvid vattentrycket mot grundmuren uppstod igen efter några år.

Med ISODRÄN-skivan skapas ett effektivt dränerande lager som inte bara leder ner vatten från marken till husgrundens dräneringsnivå. Dessutom hindras även hindrar vatten och fukt att sugas in till grundmuren då den är kapillärbrytande. ISODRÄN SKIVAN skyddas av en filterduk som garanterar skydd mot igensättning. Man slipper också vid renovering hantering och transport av grus- och jordmassor som belastar både plånbok och miljö.

 

ISODRÄN SKIVAN skapar ett säkert fuktskydd genom unik uttorkningsfunktion.

Genom att utföra dräneringssystemet på ett korrekt sätt har man första delen av fuktskyddet klart. Den andra delen handlar om att se till att uttorkning d.v.s. fuktflöde från husgrunden mot marken och inte tvärt om vilket innbär att tillförd fukt som finns i husgrunden kan torka ut. 

Hur skapas då  denna uttorkning?

 ISODRÄN SKIVAN har en extremt stor fuktgenomsläpplighet genom dess porösa uppbyggnad. I kombination med dess goda värmeisoleringsförmåga skapas normalt ger en temperaturskillnad på 8–10 °C mellan grundmuren och marken utanför skivan när källaren är uppvärmd. Värmeisoleringen och den uttorkning som därigenom skapas genom den fuktöppna ISODRÄN SKIVAN torkar därmed ut den oundvikliga fuktsugningen i grundkonstruktionen.  

Vad är det som gör det så effektivt?      

Temperaturskillnaden skapar ånghaltsskillnader mellan grundmur/betongplatta och marken. Ju större temperaturskillnad justörre uttorkning och därmed torrare betong. Dock sker ingen uttorkning genom täta skikt. När tätskikt (vid renovering) på utsidan av grundmuren tas bort och värmeisoleras med ISODRÄN SKIVAN blir uttorkningen av grundmuren effektiv av flera orsaker. Uttorkningsytan mot marken blir avsevärt större än den invändiga till källaren eftersom även grundsulan som ligger lägre än källargolvet kan användas som uttorkningsyta. Tack vare att ISODRÄN SKIVAN är placerad på grundmurens utsida eller under betonggolvet stiger temperaturen i betongen samtidigt som markens temperatur sjunker när värmeläckaget kraftigt reduceras. Genom att öka värmeisoleringens tjocklek kan temperaturskillnaden och därmed ånghalten mellan grundmur/källargolv och mark ökas något för att optimera uttorkningen. Denna är effektiv året runt, beroende på små temperaturförändringar i marken över årstiderna.

Vi rekommenderar att börja med att bedöma fuktsituationen. Enklast är att noga betrakta grundmurarnas insida.  Grunder utan synliga fuktskador (= liten fuktbelastning) kan åtgärdas utan extra tjockt ISODRÄN-lager.  Grunder med synliga fuktskador (=stor fuktbelastnig) bör erhålla ökad tjocklek med ISODRÄN SKIVAN.  Eftersom en uppgrävning är ett stort ingrepp i en boendemiljö kan det vid osäkerhet om fuktsituationen vara klokt att inte snåla med mängden ISODRÄN SKIVOR.

Bärande grundmur inne i lokal

Även denna har en grundsula under muren. Grundläggningsdjupet är nästan alltid lika som yttergrundmurarnas grundsulor. Eftersom det oftast är samma temperatur i luften på båda sidorna om muren finns ingen temperaturskillnad som kan driva ut den fukt som tillförs från marken under grundsulan. Muren kan dock torka ut till luften i lokalen åt två håll vilket oftast är tillräckligt om murens ytskikt (färg, tapet) inte är för täta. Att dräneringsledningen har rätt djup så att grundsulor inte har kontakt med markvatten är viktigt. Om problem kvarstår kontakta ISODRÄN-supporten.

Efter utfört arbete kan uttorkningen ta några månader eftersom betong är ett trögt material.   Var därför noga med att mäta fukthalten i grundmuren innan nya ytskikt påförs. Vanliga så kallade källardofter och förekomsten av fuktig luft inomhus börjar dock oftast avta redan efter några veckor.

ISODRÄNs arbetsinstruktioner visar steg för steg hur fuktskydd av källare ska genomföras på ett korrekt sätt. OBS! Var extra noggrann när det handlar om sluttningshus eller hus i områden i lågt belägen terräng där vattenflöden kan vara stora. Behöver du mer hjälp, kontakta gärna vår support.

ISODRÄN AB

 

Alla nyheter