DET TOTALA FUKTSKYDDET FÖR RENOVERING OCH NYPRODUKTION AV KÄLLARE OCH LOKALER UNDER MARK
Ofta är källaren ett kallt och rått utrymme som inte går att använda till så mycket mer än förråd eller garage men så behöver det inte alltid vara. Fuktproblem syns inte alltid och kan därför vara svåra att upptäcka. Det kan vara allt från källarlukt till tvätt som inte torkar, färg som flagnar och att det läcker in vatten på golvet.
Med hjälp av ISODRÄN METODEN kan du skapa bostadsstandard i källaren i såväl befintliga hus eller vid nybyggnation. ISODRÄN-skivans allt i ett funktion säkrar de krav som måste uppfyllas för uppvärmda källare och lokaler under mark.
Bilderna visar en TORR OCH VARM KÄLLARE ENLIGT ISODRÄNMETODEN.
Figur 1.
PILARNA I FIGUREN VISAR FUKTRÖRELSERNA I GOLV OCH VÄGG
Ovanstående är en principskiss och skall inte ses som en konstruktionsritning. Se arbetsinstruktion källare för exakt utförande.
LÄGRE BYGGHÖJD GER HÖGRE TAKHÖJD
Figur 2.
PILARNA I FIGURERNA VISAR FUKTRÖRELSERNA I GOLV
Ovanstående är en principskiss och skall inte ses som en konstruktionsritning. Se arbetsinstruktion källare för exakt utförande.
ISODRÄN SKIVAN under källargolvet och utanför grundmuren ger flera fördelar:
· Snabb montering
· Säkert skydd mot vatten och fukt från marken.
· Återfyllning kan ske med befintliga jordmassor utanför grundmur.
· Mindre schaktning och borttransport av massor.
· Mindre inköp och transport av massor.
· Högre takhöjd genom låg bygghöjd då inget dränerande lager behövs under ISODRÄN-skivan.
· Snabbare uttorkning efter gjutning eller återfyllning.
FUKTIGA KÄLLARE – ORSAKER OCH ÅTGÄRDER
För att skapa en fuktsäker källare med lika bra boendeklimat som i övriga våningar över mark, krävs ett effektivt fuktskydd. Många som skall åtgärda sin husgrund säger att jag skall ”dränera om” för att fuktskydda källaren. Men det räcker inte på långa vägar att lägga en dräneringsledning runt huset för att få en fuktsäker. Här berättar vi lite mer om vad som är orsaken till fuktskador och vad som krävs för ett bra resultat.
ORSAKER TILL FUKTSKADOR
Grundmurar (källarväggar)
Ända fram till 1970-talets början murades eller gjöts grundmurar (källarväggar) och bärande mellanväggar (hjärtväggar) i källare på grundsulor av betong. För att hindra att dessa grundsulor blir stående i markvatten eller i värsta fall översvämmar källaren måste det finnas en korrekt installerad dräneringsledning med fungerande anslutning som för bort vattnet. Dräneringsledningen skyddar alltså mot uppstigande markvatten och leder normalt INTE bort nedsjunkande vatten. Hus som ligger i lägre terräng (närmare markvattenytan) drabbas betydligt mer än hus som ligger i högre terräng. I äldre hus med källare är det få hus som har ett fungerande dräneringsledningssystem. Att så få källare ändå översvämmas beror på att markvattenivån ofta är naturligt lägre än golvnivån i källaren. Det är därför som det, relativt sett, är långt ifrån alla fuktskador vars orsaker helt eller delvis beror på brister i dräneringsledningen. En för högt placerad eller inte fungerande dräneringsledning orsakar fuktproblem redan när markvattennivån når grundsulans underkant se figur 1. Dräneringsledningen med tillhörande brunnar är därför alltid en viktig del i källarens fuktskydd.
Figur 3.
Denna skada kan bero på en eller flera orsaker som samverkar.
Grundsulorna i de äldre fastigheterna göts direkt på marken, det innebär att grundsulor med få undantag kontinuerligt fuktas med uppsuget (kapillärt) vatten från marken året runt. Denna fuktupptagning kvarstår även med en korrekt utförd dräneringsledning. En för högt eller ej fungerande dräneringsledningen ökar fuktupptagningen. Från grundsulorna sugs fukten vidare upp i grundmurarna. Färgsläpp och även putssläpp på grundmurars insida sker ofta och förvärras, när dräneringsledningar ligger för högt så att grundsulor ibland eller jämnt står (ligger) i markvatten.
Figur 4.
Grundmurarnas fuktskydd, i den äldre bebyggelsen bestod vanligtvis av ett tätskikt av asfalt/bitumen. Denna typ av fuktskydd började användas på 1920-talet och var fram till 1970-talet det vedertagna sättet att fuktskydda källare. Tätskiktet som hindrar att fukt sugs in i grundmuren var naturligtvis bättre än inget fuktskydd alls, men räcker inte alls till om man har för avsikt att uppnå boendeklimat i källaren. Vid nederbörd utsätts tätskikten för vattentryck och vatten läcker då ofta in genom sprickor i tätskiktet som uppstår med tiden med fuktskador som följd. Dessa syns ofta på grundmurars insida där det sitter ett stuprör på utsidan. Tillförsel av vatten in i grundmurar sker således inte bara underifrån utan kan även ske från marken utanför grundmurar. Krav på dräneringsskikt för att förhindra vattentryck mot grundmurar kom på 1970-talet och utfördes oftast av grus, dessa sattes nästan alltid igen då de saknade filter och så var vattentrycket tillbaka på grundmuren.
Figur 5.
En grundmur som saknar värmeisolering kyls av marken som är kall. Väggens yttre del får då en temperatur väldigt nära markens temperatur. Det leder till att den så kallade daggpunkten där vattenånga blir vatten ligger inne i grundmuren. Muren är kall och fuktig. Används källaren enbart som grovförråd för material som är okänsligt för fukt så fungerar de gamla tätskikten som fuktskydd ofta ganska bra så länge man undviker att måla källarväggarna.
Figur 6.
Från 1960-talet började källare inredas alltmer. Eftersom klimatet i källaren var kallt så värmeisolerade man invändigt och vips så blev källaren betydligt varmare. Det man inte tänkte på att samtidigt blev grundmuren än kallare så att den både temperaturmässigt och fuktmässigt blev en del av maken, lika kall och fuktigt. Isolering och träreglar på insidan av grundmuren möglade eller t.o.m. ruttnade.
Figur 7.
Källargolv
Även betonggolv gjöts direkt på marken. Alla dessa golv blev/blir mycket fuktiga av fukt som sugs upp (kapillärt) från marken se fig 1. I alltför många betonggolv har trämaterial gjutits in eller placerats på betongytan med mögelangrepp eller röta i trämaterialet som följd. Det var först under senare delen av 1960-talet som krav kom att tvättad makadam måste läggas ut i ett tillräckligt tjockt lager på marken, för att vatten inte skall sugas upp(kapillärbrytning) från marken till betonggolvet. Det förbättrade situationen något men trots dessa åtgärder fortsatte fuktproblemen i golven. Orsaken till fuktskadorna är exakt det samma som för grundmurarna eftersom vi har exakt samma förutsättningar med en betongskiva med mark på den ena sidan och bostad på insidan. Golvet är kallt med daggpunkt i golvet. På samma sätt som grundmurarna fungerar gamla betonggolv direkt på mark ganska bra i en källare som används som grovförråd dock inte som ett bostadsgolv. Värmeisoleras golvet på ovansidan inträffar exakt samma sak som när grundmuren värmeisoleras invändigt. (läs under grundmur)
Sammanfattning
Dåligt inomhusklimat i äldre källarutrymmen orsakas av fukt och kyla från grundmurar, betonggolv samt brister i ventilation, lokalanvändning, grundmurars och golvens ytbehandling på insidan samt grundmurens höjd över marknivå. Sammantaget är det inte konstigt varför äldre källare så ofta är fuktskadade i synnerhet inte när de inreds till bostad.
Figur 8.
Man kan tycka att fukt i grundmurar och golv, borde kunna torka inåt i byggnaden. Men den uttorkningen är inte tillräcklig i förhållande till fuktupptagningen från marken. Den inåtriktade fuktvandringen är av flera orsaker inte effektiv eftersom grundmurar och golv alltid är lite svalare än luften i källaren. Ytskikt som exempelvis färg på vägg och golvytor, bromsar eller hindrar också uttorkning inåt och släpper ofta när fukthalter blir för hög. För att uppnå ett fullgott inomhusklimat i källaren måste grundmurar och golv fuktskyddas på rätt sätt!
ÅTGÄRDER FÖR ATT SKAPA FUKTSÄKERHET OCH ETT BRA INOMHUSKLIMAT
DRÄNERING och Dräneringssystemets 3 delar
1. Dräneringsledning
Dräneringsledningar läggs kring husgrunder och skall förhindra att markvatten får direkt kontakt med grundkonstruktioner. Ligger dräneringsledningarna för högt kan grundsulor stå i direkt kontakt med fritt markvatten, med stor risk för fuktskador. fig 1. Dränledningars nivå ska hindra markvatten från att stiga upp till grundsulor och golvkonstruktion. fig 2. En rätt utförd dränledning minskar vattensugningen, men grundsulan suger ändå fukt kapillärt från marken eftersom även dränerad jord fortfarande är fuktig. Därför krävs också en möjlighet till effektiv uttorkning av den fukt som alltid sugs upp (läs om uttorkning längre fram). Se även separat artikel om dränering. Dränering av husgrunder på lermark måste ske så att marksättningar ej kan skada byggnader. Det kan innebära att grundsulor alltid ligger i markvatten med stor fuktbelastning som följd. Då blir uttorkningen ännu viktigare. För exakt utförande, se arbetsinstruktion källare.
Figur 9.
2. Dränerande lager/skikt utanför grundmuren.
Medan dräneringsledningen normalt skall minimera och helst hindra husgrundernas kontakt med markvatten underifrån. Hur går det då med nedsjunkande vatten på utsidan av grund-murarna efter regn och snösmältning? Jo, för att undvika att vatten som sjunker ned i marken efter nederbörd, trycker direkt mot grundmurarna, måste de skyddas med ett dränerande lager (väggdränering). En motfylld grundmur utan dränerande lager utsätts för vattentryck, vilket ofta leder till vattenläckage in i grundmurar och även in i lokaler eller extremt höga fukthalter i grundmurar. De tidigare fuktskydden som oftast bestod av tätskikt av asfalt höll sällan helt tätt när de utsattes för vattentryck. ISODRÄN-skivans med sin stora dräneringskapacitet skyddar effektivt mot både vattentryck och vatten mot grundmurens utsida.
Figur 10.
3. Dränerande lager under källargolv.
Dräneringsledningarna kring husgrunden bestämmer markvattnets nivå kring husgrunden. Precis som grundmurarna behöver golven ett dränerande lager. Under golven utförs därför på samma sätt ett dränerande lager som skall ha kontakt med dräneringsledningarna kring husgrunden. Med Isodränskivan under betonggolven erhålls både ett dränerande och kapillärbrytande lager som även är värmeisolerande och uttorkande. Många källare renoveras till fullvärdiga boytor med golvvärme. Då måste dräneringen säkerställa att markvattennivån inte kan stiga upp i värmeisoleringen under golven. Vanligtvis är då minsta dräneringsdjup under färdig golvnivå 300-350 mm. När dräneringsnivån för husgrunden skall bestämmas bör alltid befintlig golvnivå mätas in, så att även golvens dräneringsbehov kan tillgodoses.
Figur 11.
KAPILLÄRBRYTNING
Isodrän-skivan är kapillärbrytande d.v.s. den suger inte fukt. Det är avgörande då marken utanför/under Isodrän-skivan jämt är fuktig (den fukt som man känner på fingrarna när man gräver en grop i marken). Ett fuktskydd som inte har en kapillärbrytande funktion är inget komplett fuktskydd.
VÄRMEISOLERING
Isodrän-skivan har goda värmeisolerande egenskaper. För att skapa fuktsäkerhet i grundmurar och golv mot mark så måste de ha en högre temperatur än marken utanför. Isodrän-skivans goda värmeisolerande funktion säkerställer det. Värmeisoleringen hindrar värmeläckage som höjer markens temperatur vilket orsakar inåtriktad fuktvandring. Värmeisoleringen är naturligtvis också helt nödvändig för att skapa ett bra inomhusklimat och minska energiförbrukningen. Ett fuktskydd som inte har en värmeisolerande funktion är inget komplett fuktskydd på uppvärmda konstruktioner. Det som ska hållas torrt ska vara varmt.
UTTORKNING
ISODRÄN-skivan har en extremt porös uppbyggnad med stora jämt fördelade hålrum och därmed en stor fuktgenomsläpplighet. Med dess goda värmeisoleringsförmåga erhålls en stor temperaturskillnad mellan grundmuren/golvet och marken, om källaren är uppvärmd till minst 18 grader C. Eftersom markens temperatur utanför/under husgrunden är betydligt lägre blir uttorkningen från grundmur och golv naturlig. Den svalare marken utanför Isodränskivorna kommer att fungera som en naturlig avfuktare och fukt från grundmurar och golv blir kondensvatten som tas upp av marken. Finns tätskikt på utsidan av grundmuren ska det tas bort, först då kan uttorkningen mot den svalare marken starta. Tack vare att ISODRÄN-skivan är placerad på grundmurens utsida och/eller under golvet stiger temperaturen i muren/golvet samtidigt som markens temperatur sjunker när värmeläckaget kraftigt reduceras. Genom att öka Isodränskiktets tjocklek kan temperaturskillnaden mellan grundmur och mark maximeras för att optimera uttorkningen. Uttorkning kan snabbas på genom hög inomhustemperatur och välventilerat källarutrymme.
Uttorkningen är effektiv året runt, beroende på små temperaturförändringar i marken sett över årstiderna.
Figur 12.
Grundmursytor över marknivå (hussockel)
Grundmurs utsida över markytan utgör en köldbrygga under vinterhalvår. För att undvika köldbrygga bör grundmuren värmeisoleras. Bästa lösningen är att värmeisolera på grundmurens utsida som innebär varm mur utan risk för fukt av kondens. Se exempel i vår arbetsinstruktion. Värmeisolera så högt upp att golvbjälklag för våning över källare inte blir nedkyld. Kondens och kallras undviks på insida grundmur. Dessutom blir uppvärmningskostnaden mindre och inomhuskomforten bättre. Se vår arbetsinstruktion kapitel 8.
Bärande grundmur (hjärtvägg) inne i källaren
Även denna har en grundsula under muren. Grundläggningsdjupet är nästan alltid lika som yttergrundmurarnas grundsulor. Eftersom det oftast är samma temperatur i luften på båda sidorna om muren finns ingen temperaturskillnad som kan driva ut den fukt som tillförs från marken under grundsulan. Muren kan dock torka ut till luften i lokalen åt två håll, vilket kan vara tillräckligt om murens ytskikt (färg, tapet) inte är för täta. Att dräneringsledningen har rätt djup så att grundsulor inte har direkt kontakt med markvatten är viktigt. Om problem kvarstår kontakta Isodrän-supporten.
INNAN DU PÅBÖRJAR SAMT EFTERKONTROLL
Grundmurar
Vi rekommenderar att göra en enkel bedömning av fuktsituationen, genom att noga betrakta grundmurarnas insida. Grunder utan synliga fuktskador innebär normalt liten fuktbelastning. Grundmurar med synliga fuktskador innebär normalt stor fuktbelastning, se vidare arbetsinstruktionen kapitel 2.2. Man kan självklart låta ett konsultföretag göra en mer noggrann utredning med åtgärdsplan inklusive fuktmätning. En sådan utredning brukar bli kostsam och har man synliga fuktskador och/eller ett gammalt fuktskydd så blir åtgärderna de som finns i vår arbetsinstruktion. För småhus som villor är det därför oftast bättre att i stället lägga dessa pengar på fuktskyddsarbetet. För att du ska kunna göra en trygg upphandling av en entreprenör finns vår noggranna arbetsinstruktion samt checklista. Använder du en certifierad entreprenör får du även dokumentation på arbetet. Väljer du att utföra arbetet själv följer du självklart samma arbetsinstruktion och checklista samt fotodokumentera alla moment.
Golv
Förundersökning av gamla betonggolv är som för grundmurar en okulärbesiktning. I äldre hus är betonggolv ofta spruckna eftersom de oftast är oarmerade och tunna. Dessa bör bytas ut. Alla betonggolv gjutna direkt på marken avger fukt till lokalerna, är kalla och drar energi. Ska lokalerna användas till bostadsutrymmen med våtutrymmen och andra torra utrymmen rekommenderas att utföra nya golv på ISODRÄN-skivor. ISODRÄN-skivornas allt i ett funktion gör att Du kan uppnå maximal takhöjd utifrån grundläggningssätt och djup. Se text Källargolv ovan samt kapitel 11 i vår arbetsinstruktion.
NÄR FUKTSKYDDSARBETET ÄR UTFÖRT
Efter utfört renoveringsarbete kan uttorkningen ta några månader eftersom betong är ett trögt material. Var därför noga med att mäta fukthalten i grundmur och golv innan nya ytskikt påförs. Vanliga så kallade källardofter och förekomsten av fuktig luft inomhus börjar dock oftast avta redan efter några veckor. Kontrollera under minst 1 år efter återfyllning att markytan utanför grundmurar lutar utåt. Har marksättningar uppstått i återfyllnadsjorden måste komplettering av återfyllningen ske, så att markytan inte lutar mot.
