ISODRÄN VARMGRUND ÄR FUKTSÄKER OCH EKONOMISK
Krypgrund eller torpargrund som den också kallas är en utmärkt bra husgrund om den bara är konstruerad och byggd på rätt sätt. För att denna typ av grund skall fungera måste den vara varm.
Med hjälp av ISODRÄNMETODEN kan du enkelt renovera din befintliga uteluftsventilerade kalla krypgrund eller bygga en ny fuktsäker varmgrund. En varmgrund med ISODRÄN utan energitillförsel är ett litet steg mot mindre elberoende men ett stort steg för ett friskt hus och sunt boende.
VARM KRYPGRUND ENLIGT ISODRÄNMETODEN
Ovantående är en principskiss och skall inte tolkas som konstruktionsritning.
FUKTSÄKERHET I ISODRÄN VARMGRUND
Krypgrunder och torpargrunder är överrepresenterade i skadestatistiken. Orsaken är genomgående för hög fukthalt i bjälklag över mark med mögelangrepp, röta och mögellukt i ovanförliggande lokaler. Dessa fuktproblem har sitt ursprung i torpargrunden som delvis fått relativt lång funktionstid jämfört med den modernare krypgrunden som för att minska energiförbrukningen i lokaler, ofta drabbades av svåra mögelproblem.
Problemen uppstod när temperaturen inne i krypgrunden blev lägre och att luftfuktigheten därmed blev betydligt högre. Förutsättningarna för mögelangrepp var därmed uppfyllda. Den uteluftventilerade krypgrunden är en omöjlig lösning för ett fuktsäkert byggande. Se även fig.1 nedan, där ett vanligt klimatexempel visas i en uteluftventilerad krypgrund.
Isodrän AB:s lösning, har utvecklats efter både egna mätningar men framförallt efter SMHI:s klimatdata. Isodrän varmgrund utgår från naturliga skeenden under våra olika årstider för att bli fuktsäker. Sommartid är fuktbelastningen störst medan vinterhalvår även kräver omsorg om energi och komfort.
Med ISODRÄN AB:s kunskaper och med våra produkter, kan alla krypgrunder och alla torpargrunder för både befintliga och nya hus, bli fuktsäkra, energisnåla och radonsäkra. Vi kallar vår lösning för ISODRÄN VARMGRUND.
Nedan beskriver vi vad som ger ett säkert fuktskydd och även hur man minskar energiförluster i äldre husgrunder.
ÅTGÄRDER FÖR FUKTSÄKERHET OCH ENERGIBESPARING
Avfukta luften under bjälklagen.
Den största tänkbara och effektiva avfuktaren för byggnader är gratis. Den utgörs av hela markytan under husen, men bara om marken är naturligt kall året runt. Denna naturliga avfuktare kräver inget underhåll och inget energitillskott. Om luft och delar av byggnader (som golv och bjälklag) över den kalla markytan är tillräckligt varmare än marken kommer avfuktning att ske ned till markytan. Denna naturliga fuktvandring sker kontinuerligt året om när temperaturskillnaden ner till marken är mer än 5 grader C.
Denna effektiva avfuktning får Du när Isodrän-skivor lagts ut direkt på marken. Luften över Isodrän-skiktet kan då inte kylas av marken. Men temperatur-förhållanden enligt nedan måste uppnås.
Säkra bjälklagen mot mögel och svampangrepp.
För att träbjälklag skall skyddas mot fuktskador som mögel och röta, skall luftens relativa fuktighet (RF) under bjälklag ej långvarigt överstiga 75 %. För att begränsa RF till 75 % inne i Isodrän varmgrund skall lufttemperaturen vara 2 grader högre än uteluftens medeltemperatur sommartid.
Anledningen är att utomhusluften på sommaren är mycket fuktig, vilket innebär att RF utomhus vid medeltemperatur är betydligt högre än 75 %. Gäller i hela Sverige enligt mätningar av SMHI. Därför måste temperaturen inne i Isodrän varmgrund vara högre än sommarens medeltemperatur utomhus för att begränsa RF till ca 75 %.
Rekommenderad lägsta lufttemperatur vid undersida bjälklag är därför +18 grader. Någon grad lägre i norra Sveriges inland. Den relativa luftfuktigheten kommer då normalt ej överstiga 75 %. Kortvariga högre fukttillstånd kan inträffa men kommer ej att hinna utveckla mögelangrepp eftersom uttorkningen ned till markytan under Isodrän-isoleringen ökar med ökad luftfuktighet och så att säga automatiskt kortar tiden med förhöjd luftfuktighet. Luftens fuktighet kommer att vara lägre än 75 % RF under tiden oktober till maj, således under den kallare delen av året. Därmed blir hela grunden fuktsäker året om.
Den ovan rekommenderade lufttemperaturen under bjälklag är ju även önskvärd som lägsta golvtemperatur varför fuktsäkerheten är en väg mot hygglig komfort i byggnadens användning. Dessutom kan en fuktvandring från lokaler över bjälklag ske ner till den svala marken under huset, om golvkonstruktionen ej är diffusionstät. Håll alltså marken kall och luften varm!
Med Isodrän-skivan eller Isodrän-kross på markytan kommer fuktsäkerhet att enkelt uppnås. Det beror på att Isodrän-skivan/-kross är högvärdigt värmeisolerande och snabbt släpper igenom vattenånga.
I bjälklag och i den varma luften under bjälklag är ångtrycket i luftens fukt(i vattenmolekylerna) betydligt högre än i den svala marken under Isodränisoleringen. Det är denna skillnad i ångtryck som skapar en uttorkning till fuktsäkerhet. Ångtrycksskillnaden beror på temperaturskillnaden mellan bjälklag och marken under Isodränisoleringen.
När Isodrän-skivan eller Isodrän-kross lagts ut på marken kommer uttorkningen att påbörjas mellan bjälklag och marken, när luftventiler och andra ev. öppningar stängts eller tätats. Oönskade lukter minskar snabbt när uttorkningen tar fart ner till marken under Isodrän-isoleringen. Förloppet kan enkelt följas genom att en fukt- och temperaturgivare monteras under bjälklaget på norrsidan i grunden. Instrumentet placeras på en lättavläst plats. Det är även en trygghet för de boende att se när och hur inomhusklimatet blir fuktsäkert.
Värmeisolera yttre grundmurar
För att få bra komfort och energibesparing måste grundmurarna värmeisoleras. Då undviker man att kyla ned golv och bjälklag under vinterhalvår, värmeförluster minskar och det viktigaste, att luften under bjälklaget blir tillräckligt varm även kyliga sommarhalvår.
Bäst funktion får man när hela grundmuren värmeisoleras utvändigt såväl under mark som över markytan, helst så högt att bjälklag och ev. träsyll under yttervägg, får en jämn och fuktsäker temperatur året runt. Då elimineras risker för mögel och rötangrepp i bjälklagsändar och syllar. Under mark fuktskyddas och värmeisoleras med Isodränskivan som höjer temperaturen i grundmuren och skapar uttorkning. Över mark värmeisoleras exempelvis med EPS-skivor som kan förses med ytskikt av putsbruk eller skivor av armerad cement. Se arbetsinstruktion källarvägg.
Om arbetet avser renovering av befintlig byggnad kan åtgärder som berör socklar eller underdel av fasader och ej är önskvärda ur estetisk synpunkt, t.ex. stengrunder, är alternativet att värmeisolera grundmurar på insidan. Montera värmeisoleringen från bjälklagets, golvets eller blindbottens undersida ner till den invändiga markens nivå. Den sammanlagda isoleringstjockleken på grundmurar bör ej understiga 200 mm. Se arbetsinstruktion krypgrund, typritning 5.
KRYPGRUNDER MED VÄRMEISOLERADE BJÄLKLAG
Hur fungerar då bjälklagen som redan är värmeisolerade inne i bjälklaget när marken under dessa värmeisoleras. I kryp-grunder byggda med högvärdig värmeisolering tjockare än 70 mm, kan värmetillskottet till luften under bjälklaget bli för litet så att lufttemperaturen under bjälklaget blir lägre än +18 grader sommartid. I sådana fall bör värme tillföras direkt under bjälklaget. Med Isodrän fuktvakt som vid behov tillför värme direkt i underkant bjälklag, blir även dessa grunder fuktsäkra. Fuktvakten styrs av en fuktmätare. Energi-kostnaden blir extremt liten, eftersom det enbart är luftskiktet strax under bjälklaget som skall ha ett fåtal grader högre temperatur samt att det bara sker sommartid i samband med hög luftfuktighet utomhus. Bjälklag av betong klarar fukttillstånd över 75 % RF. Däremot har trä och annat organiskt material som har kontakt med betongbjälklaget en begränsning vid långvarig fuktbelastning över 75 % RF. Därför skall man alltid begränsa den relativa fuktigheten i luften under bjälklag, oavsett material i bjälklagen.
För att säkerställa fuktsäkerheten skall grunderna tätas mot luftläckage. Självklart skall alla uteluftventiler stängas och tätas. Förutom att erhålla fuktsäkerhet, kommer luftens innehåll av frö och sporer samt andra luftföroreningar att stängas ute.
NÅGOT OM OUPPVÄRMDA HUS VINTERTID
Inne i en ouppvärmd byggnad kan det vintertid vara minusgrader och därmed mycket torr luft. Ändå kan det kännas fuktigt inomhus vid besök under senvinter eller tidig vår. Det beror på att den varmare marken under byggnaden avger fukt till den kalla luften inne i byggnaden. Denna ångvandring sker när fukthalten i inomhusluften succesivt blir mindre än i marken. Man kallar ofta skeendet för omvänd ångvandring.
Allteftersom luften blir fuktigare, blir även bjälklag och inredning fuktigare. Långvarig nedfuktning medför även att förutom att det känns fuktigt, kan en jordlukt förnimmas som kommer från de sporer som alltid finns i våra hus. När byggnaden har blivit uppvärmd tar det tid innan all inredning blivit tillräckligt torr och att lukter försvinner. Bjälklag däremot har kvar skadlig fukt under så lång tid att skador ofta hinner uppkomma. Att lägga en plastfolie på marken hindrar fukt att vandra upp i ouppvärmda hus vintertid. Men att hindra sommarluftens fukt, klarar ej plastfolien.
Allt detta förhindras med Isodrän varmgrund. Isodrän fuktvakt håller bjälklag torra även i ouppvärmda hus, genom att vid behov höja luftens temperatur under bjälklaget eller blindbotten så att RF ej överstiger 75%. Då kommer ej heller någon uppfuktning från marken att inträffa varken i bjälklag eller i lokaler.
Äldre torpargrunder har ofta grundmurar av stenblock och utbottning av sten. Dessa är ej kapillärsugande annat än fogar av cementbruk mellan stenblocken. Grundläggningsdjupen är ofta små och därmed även krypbarheten.
Samma krav för att åstadkomma fuktsäkerhet med Isodrän varmgrund gäller dock för grunder av sten på samma sätt som av betong eller leca.
NYA HUSGRUNDER OCH NYA BJÄLKLAG
Vid nyproduktion är det ekonomiskt mycket fördelaktigt att utföra ett oisolerat bjälklag utan blindbotten. Värmeisoleringen placeras ju istället på marken under bjälklag respektive på grundmurens ut- och insida. OBS att Isodrän dämpar stegljud. Blindbotten är ju i realiteten en resonanslåda som kräver ljudisolering.
DRÄNERING
Behov av dräneringsåtgärder beror på markbeskaffenhet. För grundmurar av stenblock bör dränledning utföras om vattenytor ibland syns inne i husgrunden. Grundkonstruktioner av betong som gjutits direkt på marken, skall dräneras så att markvatten ej får kontakt med betongen. Se fig i arbetsinstruktionen.
SKYDD MOT RADONGAS
Radongas förekommer i marken under många husgrunder. Byggnadsnämnden i respektive kommun kan vägleda var höga radonvärden förekommer, samt vägleda hur mätning av radon kan utföras.
Husgrunden skall tätas så att den varma luften stannar kvar inne i grunden. Med en plastfolie på marken erhålls ett skydd mot radongasen.
I luftgenomsläpplig mark som grusåsar och även genom kabelskyddsrör som dragits in i grunden, kan kalluft tränga in vintertid. Att täcka marken med en plastfolie är ett enkelt sätt att uppnå erforderlig täthet. Även radontillskott (som är vanliga i grusåsar) minskar eller hindras av plastfolien
För att utföra ett säkert radonskydd, utför underrycksventilation. Det räcker med en mycket liten fläktkapacitet för att sänka lufttrycket i den täta varmgrunden till mindre luftryck än i lokaler över bjälklag.
SKYDD MOT TJÄLSKADOR
Till husgrunden anslutande snöröjda markytor såsom entreer och bilplatser och där marken är tjälfarlig, rekommenderas att utföra skydd mot tjälbildning med Isodrän. Skivorna läggs ut på avjämnad schaktbotten för respektive markyta och täcks med geotextilduk. Läggningsdjup beror på köldmängderna på respektive ort i landet. Normalt är husgrundens djup under markytan en bra måttstock.
För Isodrän varmgrund finns ingen risk för tjälskador.
