Mängdberäkningsverktyg

Vägg	Längd (m)	Väggdjup 1 (m)	Väggdjup 2 (m)	Grundsula (m)	Motlutande terräng
Vägg 1	Längd (m)	Väggdjup 1 (m)	Väggdjup 2 (m)	Grundsula (m)	Motlutande terräng

Antal väggar som skall fuktskyddas

Om djupet är detsamma runt hela fastigheten ange 1 vägg. Om djupet varierar mellan väggarna ange antal väggar med olika djup. I vissa fall måste en vägg delas upp i flera sträckor p g a olika djup. 1 vägg med exempelvis 3 olika djup betecknas i beräkningsverktyget som 3 väggar. Beräkningsverktyget kan hantera upp till 20 olika värden.

Typ av återfyllnadsmassor

Ange jordtyp schakten skall återfyllas med. Återfyllning sker normalt med uppschaktade jordmassor (se arbetsinstruktionen).

Förutsättningar för sand- och grusjordar

Mängdberäkningen baseras på att jorden ligger ovanför grundvattenytan.
Densitet = 19 kN/m³
Friktionsvinkel = 0,31

Förutsättningar för lerjordar

Densitet = 17 kN/m³
Skjuvhållfasthet = 15 kPa

Packning av återfyllnadsmassor

Ange hur packning skall ske, manuellt eller med markvibrator.

Fuktbelastning vid grundsulan

Stor fuktbelastning är när grundsulan är grundlagd direkt på orörd schaktbotten (ursprunglig mark) utan kapillärbrytande skikt av makadam, singel eller isolering. Detta är vanligast förekommande på hus byggda före 1970-talet. Grundläggningsmetoden leder till att mycket fukt tillförs grundsulan från marken underifrån och i regel med fuktskador på nedre delen av källarväggens insida som följd.

Grundsula på otillräckligt utsprängt berg räknas också till grundsula med stor fuktbelastning.

Liten fuktbelastning är när grundsulan är grundlagd på kapillärbrytande skikt av makadam, singel eller isolering vanligast förekommande på hus byggda på 1970-talet och framåt.

OBS! Ovanstående gäller inte alla fastigheter utan bedömning måste göras från fall till fall.

Tjocklek på ISODRÄN skiva

100 mm tjocklek ger mycket bra fuktsäkerhet och värmeisolering. 200 mm uppfyller kraven enligt Boverkets regler ur energisynpunkt vid nyproduktion eller byggnadslovspliktig utbyggnad. Med 200 mm får du alltid dubbel dräneringskapacitet, ännu större uttorkning av väggen och lägre energiförbrukning jämfört med 100 mm.

Dränvattenavledning

Vilken typ av dräneringsbrunn som ska användas avgörs av vilka möjligheter som finns att på ett säkert sätt avleda dräneringsvattnet från fastigheten. Vi har tagit fram lösningar för de vanligaste förekommande fallen.

Pumpbrunn

Används när självfallsledning från brunnen till säker avledning inte är möjlig.

Brunn utan pump

Används i de fall där ledning från brunnen kan läggas med fall till säker avledning.

Brunn med vattenlås för anslutning till kommunalt avlopp (spillvatten)

Anslutningspunkten till avloppsledningen skall ligga minst 150 mm lägre än dräneringsledningens vattengång (underkant i dräneringsröret) till avloppsledningens hjässa (avloppsledningens överkant). Brunnen är försedd med vattenlås för att förhindra eventuell avloppslukt. Tillstånd från kommunen kan krävas.

Anslutning till lägre terräng eller dike

För sluttningshus går dräneringsanläggningen normalt att ansluta till terrängen då marken är lägre på husets dalsida. Dräneringsbrunnen ansluts då inte utan fungerar endast som kontroll av vattennivå. Pump kan senare monteras om det mot förmodan samlas vatten i dräneringsbrunnen (se Pumpbrunn). Finns dike med säker avledning kan avledning ske dit. Se till att ledningens mynning anordnas så att skadedjur inte kan ta sig in.

Anslutning dräneringsvatten till dagvattenmagasin (kassett eller stenkista).

Anslutning till dagvattenmagasin är endast möjlig då den är belägen där vattennivån i marken är betydligt lägre än vid dräneringsledningen. Vanligtvis innebär det att det är nödvändigt att pumpa dräneringsvattnet (se pumpbrunn) upp till högre nivå där dagvattenmagasinet är belägen. Dagvattenmagasinet placeras minst lika långt från huset som husets schaktdjup X 1,5 och alltid nedströms huset vid sluttande terräng (se fig 1 i dagvattenhantering).

Egen lösning

Inga produkter kommer med i materialspecifikationen.

Dagvattenavledning

Att ta hand om dagvattnet från tak och mark är viktigt för både fuktsäkerhet och i vissa fall begränsa sättningsrisker p.g.a. att lera torkar ut. Vi har tagit fram lösningar för de vanligaste förekommande fallen.

Utkastare till markyta

Den historiskt vanligaste lösningen. En bra och billig lösning där det går bra att styra vattnet bort från byggnaden på markytan utan att vattnet riskerar belasta byggnaden t.ex. vid motlutande terräng. Normalt används sk. ränndalsstenar, enkelt att kontrollera funktion och underhålla. Längden på ränndalen skall vara minst 1,5 x shaktdjup. Räkna själv ut antalet stenar, ränndalen startar alltid med en U-sten. Vid motlutande terräng rekommenderas INTE denna lösning.

För att förhindra att vatten snabbt sjunker ned i marken intill huset måste minst övre delen av jordmassorna som återfylls mellen hus och dagvattenmagasin vara "täta", ej dränerande som t ex grus och makadam. Se Isodrän Arbetsinstruktion under "återfyllning".

Väldigt viktigt att kontrollera de första åren efter återfyllning att kontrollera att fallet från huset bibehålls. Risk finns vid eftersjunkning att fallet minskar och i värsta fall blir in mot huset.

Fig. 1

Tät ledning till dagvattenkassett eller stenkista

När man vill undvika avledning på markytan är anslutning till dagvattenmagasin en möjlig lösning. Dagvattenmagasinet dimensioneras efter ansluten takyta samt det regn som man vill att den ska kunna magasinera.

Utförande

Dagvattenmagasinet skall placeras högt upp i marken med horisontell botten (se fig 2). Botten på dagvattenmagasinet bör liga max 1,2m under markytan för att fungera effektivt. Flera separata dagvattenmagasin är alltid bättre än att koncentrera allt vatten i ett större dagvattenmagasin. Över och på sidorna täcks dagvattenmagasinet med en filterduk klass N2 (se fig 2). För att förhindra vattenflöde från dagvattenmagasinet in mot huset måste jordmassor som återfylls mellan hus och dagvattenmagasin vara "täta", ej dränerande som t ex grus och makadam. Det gäller även kringfyllning av dagvattenröret mellan stuprör och dagvattenmagasinet. Markytan måste alltid luta utås från huset, se Isodrän Arbetsinstruktion.

Ifall marken på fastigheten lutar placeras inte dagvattenmagasinen på den sida av huset där terrängen lutar mot huset (fig. 5-6).

Dagvattenmagasinet kan utföras med dagvattenkassetter eller makadam (sk stenkista). En stenkista måste vara ca. tre gånger större för att rymma samma vattenvolym som dagvattenkassetten då makadamstenarna upptar 2/3 av volymen.

För placering av dagvattenkassetter och magasin, se fig 3-6.

Dagvattenkassett

Vi har två modeller av dagvattenkassetter i vårt sortiment. En ej körbar (volym 200l) som kan användas under grönytor samt en starkare, som används under körytor (volym 430l). OBS! Över körbara dagvattenkassetter måste vägöverbyggnaden dimensioneras efter trafiklasten.

För att bestämma vilken takyta respektive kassett klarar så har vi använt ett medelvolymregn på 7,3 mm.

En dagvattenkassett klarar då:

Art. 4825 ej körbar (vol 200 l) : ca 28 m2 takyta

Art 6670 Körbar (vol 430 l): ca 60 m2 takyta

Oftast klarar kassetterna mer beroende på att marken nästan alltid absorberar en del av vattnet under tiden regnet pågår. Porösa jordarter absorberar vatten snabbare än täta som t ex lera. Önskar man en lösning som klarar att hantera större regn och/eller större takyta används flera kassetter efter varandra, använd följande formel;

Beräkna dagvattenkassett:

Regn (mm) x takyta (m2) = Dagvattenkassettens storlek i liter.

Stenkista:

Använd makadam eller liknande, stenstorlek från ca. 8-10mm upp till 32mm. Det går att använda större storlekar men det kan då krävas maskin med skopa för att hantera stenmaterialet.

Beräkna stenkista:

Regn (mm) x takyta (m2) x 3 = Stenkistans storlek i liter

En stenkista fylld med makadam blir tre gånger större då vattenvolymen den rymmer är ca tre gånger mindre.

Fig. 2

Fig. 3

Fig. 4

Fig. 5

Fig. 6

Tät ledning till kommunal dagvattenledning.

Där risk för sättningar inte föreligger kan anslutning till kommunal dagvattenledning vara en bra lösning om det finns en sådan.

Tillstånd från kommunen kan krävas.

Fyll i antalet framför de föreslagna artiklarna.

Egen lösning

Inga produkter kommer med i materialspecen.

Längd (m)

Här anges längden på respektive vägg alternativt hela sträckan som schaktats upp.

Väggdjup 1 (m)

Väggdjup 1 är måttet från marknivå till underkant grundsula. Om marken sluttar utmed väggen se väggdjup 2. Om du inte redan har schaktat upp så kan det vara svårt att veta detta djup. Dock kan du få en bra fingervisning om du gör enligt följande:

1. Mät från innergolv upp till ett källarfönsters underkant. (X)
2. Mät på utsidan från fönstrets underkant ner till marknivå. (Y)
3. Beräkna enligt följande: Väggdjup 1 = X-Y+0,35

Väggdjup 2 (m)

Väggdjup 2 anges om marken sluttar (lutar, faller) utmed väggen och avser måttet från marknivå till underkant grundsula i slutet på väggen.

Grundsula (m)

Grundsulors utformning skiljer sig åt, rakt avslut eller utstickande grundsula.

Rakt avslut: Inget värde anges
Utstickande grundsula: Ange hur mycket grundsulan sticker ut i meter. Ex 0,15 för 15 cm utstick.

Motlutande terräng

På de sidor av huset som ligger i motlutande terräng skall ISODRÄN SÄKERHETSDUK användas. ISODRÄN SÄKERHETSDUK används också när det finns risk för stora vattenflöden i marken av andra skäl och när väggdjupet är 3 meter eller mer.

RÄNNDALSPLATTA TYP U

Ränndalsplatta typ U, 350x350x80/65 mm

Utkastare till markyta

Den historiskt vanligaste lösningen. En bra och billig lösning där det går bra att styra vattnet bort från byggnaden på markytan utan att vattnet riskerar belasta byggnaden t.ex. vid motlutande terräng. Normalt används sk. ränndalsstenar, enkelt att kontrollera funktion och underhålla. Längden på ränndalen skall vara minst 1,5 x shaktdjup. Räkna själv ut antalet stenar, ränndalen startar alltid med en U-sten. Vid motlutande terräng rekommenderas INTE denna lösning.

För att förhindra att vatten snabbt sjunker ned i marken intill huset måste minst övre delen av jordmassorna som återfylls mellen hus och dagvattenmagasin vara "täta", ej dränerande som t ex grus och makadam. Se Isodrän Arbetsinstruktion under "återfyllning".

Väldigt viktigt att kontrollera de första åren efter återfyllning att kontrollera att fallet från huset bibehålls. Risk finns vid eftersjunkning att fallet minskar och i värsta fall blir in mot huset.

Fig. 1

RÄNNDALSPLATTA RAK

Ränndalsplatta rak, 350x350x80/65 mm

Utkastare till markyta

Den historiskt vanligaste lösningen. En bra och billig lösning där det går bra att styra vattnet bort från byggnaden på markytan utan att vattnet riskerar belasta byggnaden t.ex. vid motlutande terräng. Normalt används sk. ränndalsstenar, enkelt att kontrollera funktion och underhålla. Längden på ränndalen skall vara minst 1,5 x shaktdjup. Räkna själv ut antalet stenar, ränndalen startar alltid med en U-sten. Vid motlutande terräng rekommenderas INTE denna lösning.

För att förhindra att vatten snabbt sjunker ned i marken intill huset måste minst övre delen av jordmassorna som återfylls mellen hus och dagvattenmagasin vara "täta", ej dränerande som t ex grus och makadam. Se Isodrän Arbetsinstruktion under "återfyllning".

Väldigt viktigt att kontrollera de första åren efter återfyllning att kontrollera att fallet från huset bibehålls. Risk finns vid eftersjunkning att fallet minskar och i värsta fall blir in mot huset.

Fig. 1

DAGVATTENKASSETT AQUACELL, EJ KÖRBAR

Tät ledning till dagvattenkassett eller stenkista

När man vill undvika avledning på markytan är anslutning till dagvattenmagasin en möjlig lösning. Dagvattenmagasinet dimensioneras efter ansluten takyta samt det regn som man vill att den ska kunna magasinera.

Utförande

Dagvattenmagasinet skall placeras högt upp i marken med horisontell botten (se fig 2). Botten på dagvattenmagasinet bör liga max 1,2m under markytan för att fungera effektivt. Flera separata dagvattenmagasin är alltid bättre än att koncentrera allt vatten i ett större dagvattenmagasin. Över och på sidorna täcks dagvattenmagasinet med en filterduk klass N2 (se fig 2). För att förhindra vattenflöde från dagvattenmagasinet in mot huset måste jordmassor som återfylls mellan hus och dagvattenmagasin vara "täta", ej dränerande som t ex grus och makadam. Det gäller även kringfyllning av dagvattenröret mellan stuprör och dagvattenmagasinet. Markytan måste alltid luta utås från huset, se Isodrän Arbetsinstruktion.

Ifall marken på fastigheten lutar placeras INTE dagvattenmagasinen på den sida av huset där terrängen lutar mot huset (fig. 5-6).

Dagvattenmagasinet kan utföras med dagvattenkassetter eller makadam (sk stenkista). En stenkista måste vara ca. tre gånger större för att rymma samma vattenvolym som dagvattenkassetten då makadamstenarna upptar 2/3 av volymen.

För placering av dagvattenkassetter och magasin, se fig 3-6.

Dagvattenkassett

Vi har två modeller av dagvattenkassetter i vårt sortiment. En ej körbar (volym 200l) som kan användas under grönytor samt en starkare, som används under körytor (volym 430l). OBS! Över körbara dagvattenkassetter måste vägöverbyggnaden dimensioneras efter trafiklasten.

För att bestämma vilken takyta respektive kassett klarar så har vi använt ett medelvolymregn på 7,3 mm.

En dagvattenkassett klarar då:

Art. 4825 ej körbar (vol 200 l) : ca 28 m2 takyta

Art 6670 Körbar (vol 430 l): ca 60 m2 takyta

Oftast klarar kassetterna mer beroende på att marken nästan alltid absorberar en del av vattnet under tiden regnet pågår. Porösa jordarter absorberar vatten snabbare än täta som t ex lera. Önskar man en lösning som klarar att hantera större regn och/eller större takyta används flera kassetter efter varandra, använd följande formel;

Beräkna dagvattenkassett:

Regn (mm) x takyta (m2) = Dagvattenkassettens storlek i liter.

Stenkista:

Använd makadam eller liknande, stenstorlek från ca. 8-10mm upp till 32mm. Det går att använda större storlekar men det kan då krävas maskin med skopa för att hantera stenmaterialet.

Beräkna stenkista:

Regn (mm) x takyta (m2) x 3 = Stenkistans storlek i liter

En stenkista fylld med makadam blir tre gånger större då vattenvolymen den rymmer är ca tre gånger mindre.

Fig. 2

Fig. 3

Fig. 4

Fig. 5

Fig. 6

DAGVATTENKASSETT Q-BIC, KÖRBAR

Tät ledning till dagvattenkassett eller stenkista

När man vill undvika avledning på markytan är anslutning till dagvattenmagasin en möjlig lösning. Dagvattenmagasinet dimensioneras efter ansluten takyta samt det regn som man vill att den ska kunna magasinera.

Utförande

Dagvattenmagasinet skall placeras högt upp i marken med horisontell botten (se fig 2). Botten på dagvattenmagasinet bör liga max 1,2m under markytan för att fungera effektivt. Flera separata dagvattenmagasin är alltid bättre än att koncentrera allt vatten i ett större dagvattenmagasin. Över och på sidorna täcks dagvattenmagasinet med en filterduk klass N2 (se fig 2). För att förhindra vattenflöde från dagvattenmagasinet in mot huset måste jordmassor som återfylls mellan hus och dagvattenmagasin vara "täta", ej dränerande som t ex grus och makadam. Det gäller även kringfyllning av dagvattenröret mellan stuprör och dagvattenmagasinet. Markytan måste alltid luta utås från huset, se Isodrän Arbetsinstruktion.

Ifall marken på fastigheten lutar placeras INTE dagvattenmagasinen på den sida av huset där terrängen lutar mot huset (fig. 5-6).

Dagvattenmagasinet kan utföras med dagvattenkassetter eller makadam (sk stenkista). En stenkista måste vara ca. tre gånger större för att rymma samma vattenvolym som dagvattenkassetten då makadamstenarna upptar 2/3 av volymen.

För placering av dagvattenkassetter och magasin, se fig 3-6.

Dagvattenkassett

Vi har två modeller av dagvattenkassetter i vårt sortiment. En ej körbar (volym 200l) som kan användas under grönytor samt en starkare, som används under körytor (volym 430l). OBS! Över körbara dagvattenkassetter måste vägöverbyggnaden dimensioneras efter trafiklasten.

För att bestämma vilken takyta respektive kassett klarar så har vi använt ett medelvolymregn på 7,3 mm.

En dagvattenkassett klarar då:

Art. 4825 ej körbar (vol 200 l) : ca 28 m2 takyta

Art 6670 Körbar (vol 430 l): ca 60 m2 takyta

Oftast klarar kassetterna mer beroende på att marken nästan alltid absorberar en del av vattnet under tiden regnet pågår. Porösa jordarter absorberar vatten snabbare än täta som t ex lera. Önskar man en lösning som klarar att hantera större regn och/eller större takyta används flera kassetter efter varandra, använd följande formel;

Beräkna dagvattenkassett:

Regn (mm) x takyta (m2) = Dagvattenkassettens storlek i liter.

Stenkista:

Använd makadam eller liknande, stenstorlek från ca. 8-10mm upp till 32mm. Det går att använda större storlekar men det kan då krävas maskin med skopa för att hantera stenmaterialet.

Beräkna stenkista:

Regn (mm) x takyta (m2) x 3 = Stenkistans storlek i liter

En stenkista fylld med makadam blir tre gånger större då vattenvolymen den rymmer är ca tre gånger mindre.

Fig. 2

Fig. 3

Fig. 4

Fig. 5

Fig. 6

LÖVSIL SJÄLVRENSANDE VIT

Självrensade lövsil i HDPE. Passar rör med dimension 110 mm.

LÖVSIL SJÄLVRENSANDE SVART

Självrensade lövsil i HDPE. Passar rör med dimension 110 mm.

LÖVSIL VIT

Klassisk lövsil i HDPE. Passar rör med dimension 110 mm.

LÖVSIL SVART

Klassisk lövsil i HDPE. Passar rör med dimension 110 mm.

STUPRÖRSANSLUTNING PE SVART 110MM, 3M

Svart rör i PE för anslutning från marknivå till stuprör.

STUPRÖRSANSLUTNING GJUTJÄRN (MA) SVART 110MM, 1M

Svart rör i gjutjärn för anslutning från marknivå till stuprör.

STUPRÖRSANSLUTNING ROSTFRI 110MM, 1M

Rostfritt rör för anslutning från marknivå till stuprör.

MARKRÖR 110MM, 2,4M

Markrör av PP, multi-layer. Godkänd enligt SS-EN 13476 och Nordic Polymark.

MARKBÖJ 110MM 15GR ENKELMUFFAD

Markböj av PP.

MARKBÖJ 110MM 30GR ENKELMUFFAD

Markböj av PP.

MARKBÖJ 110MM 45GR ENKELMUFFAD

Markböj dim 110mm av PP.

MARKBÖJ 110MM 90GR ENKELMUFFAD

Markböj av PP.

MARKGREN 110MM 45GR 2-MUFFAD

Markgren av PP, 110/110 45gr.

MARK DUBBELMUFF 110MM

Dubbelmuff 110 mm av PP.

MARK SKJUTMUFF PP 110

Skjutmuff 110 mm av PP.